onsdag 20 oktober 2010
En vanlig dag på Studentpalatset
Sitter på SP och ugglar. Märker att ca 89,9 % av alla i denna sal sitter och surfar på facebook. Själv är jag inte mkt bättre. Intressant miljö det här ändå. När jag intog min lunch i cafeterian hamnade jag bredvid två unga män med golftröjor och backslick som samtalade om sin oro över att bli en "medelmåtta" på kontor men kass lön. "Alla kan ju inte bli chefer" resonerade de. Sedan konstaterade den ena att alla ju inte passar för alla jobb. "Jag skulle ju t ex inte passa inom typ vården och gå runt och känna en massa empati hela dagarna" konstaterade han. Jag tuggade vidare på min tonfiskmacka och förundrades över alla olika världar som folk lever i.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
så stört att det finns folk som tycker det är coolt och prestigefullt att häva ur sig sånt...! jamenar, hur kom vi till en punkt då det blev töntigt att bry sig om andra människor? det finns en sån stark önskan bland vissa att vara med på "vinnarlaget", mot resten av det socialbidragssnyltande arbetarklasslöddret, som varken haft vett eller möjlighet att förverkliga sig själva. en mänsklig strävan uppåt är inget fel i sig (den får väl de flesta att gå upp på morgonen), men det är läskigt när den ideologiskt går ut på att se ner på medmänsklighet och tar avstånd ifrån människor utan möjligheter. Och som den ena medelklassbraten verkade ha insett så är det inte obegränsat med platser på "vinnartåget". så lite ödmjukhet tack!!
SvaraRadera